Comosjön, dag 10

Onsdag 27 juli: Det var mulet och lite kyligt. Vi slappade på området. På eftermiddagen tog vi en båttur till Villa Carlotta. Fint och en mycket fin botanisk trädgård till.



Comosjön, dag 9

Tisdag 26 juli: Efter frukost lämnade vi hotellet, handlade lunchmat och gick mot järnvägsstationen. Vi ringde efter en taxi och åkte upp till det nya hotellet. Bilvägen var en riktigt lång omväg men vi hade aldrig klarat att gå uppför med all packning även om vi gick packåsnevägen. Hotellet hade stora trädgårdar, parker och olivodlingar. Det var paradisvackert! Här uppe hade vi tänkt att bara slappa och eventuellt sola och bada i poolen.

Men just den här dagen ville solen inte komma fram. Det gick ju bra att slappa och läsa ändå.

Vi gick lite i omgivningarna. Då upptäckte vi att det gamla hotellet låg rakt nedanför där vi nu befann oss. På kvällen gick vi ner, en liten brant stig genom olivodlingarna, till hotellet och åt. Det tog ca 15 minuter att gå där. Så fick vi då vår meny och det var en riktig italiensk meny. Det smakade mycket bra. Därefter gick vi genom stan och stigen upp till slottet och sedan till hotellet. Den vägen tog ca 50 minuter.

Comosjön, dag 8

Måndag 25 juli: Sista dygnet på det här hotellet. Vi gillade inte hotellägaren, en gammal grinig gubbe. Vi kände oss inte som välkomna gäster utan bara några som var till besvär. Trots det bestämde vi oss för att äta där på kvällen. Det var en god meny och vi tänkte boka bord. Typiskt - då var det förstås "måndagar stängt".
Vi gick ner till stan, provianterade lite och gick sedan upp till slottet Vezio igen. Där fanns ett hotell i närheten och vi bokade in oss där för nästa dag.

Vi gick utmed den fina vandringsleden som faktiskt sköttes också. När jag kom fram till ett vattenfall stod kaffet redan uppdukat.

Efter vår kaffe- och fotopaus fortsatte vi vandringen. Där var det mycket fint. Stigarna, mulvägarna, var lätta att gå och de ledde oss genom byar med odlingar av fikon, tomater, squash och oliver. Enligt något jag läst skulle det här vara de nordligast belägna oliverodlingarna.

                                     

                                     

Det här var den finaste turen, med mest omväxling. Vi avslutade turen i Bellano, åt lunch där och tog båten hem.

På kvällen åt vi en konstig "italiensk meny": pasta - sallad - dessert. Ingen huvudrätt! Men de tänkte väl att de alltid kunde lura någon turist som trodde det skulle vara så. Det började regna när vi satt ute och åt och det fortsatte hela vägen hem.

Comosjön, dag 7

Söndag 24 juli: Hotellfrukost. Nu börjar jag vänja mig vid att få dålig frukost, corn-flakes och mjölk. Plockade ihop lite extra bröd och fick kaffetermosen fylld. Vi påbörjade en vandring enligt beskrivningen. Vackert väder och fin utsikt.

Men efter en stund träffade vi på förbudsskyltar. Vi förstod att det var förbjudet - men vad var förbjudet? Fick vi inte alls gå där eller bara vid vissa situationer? En annan stig ledde nedåt men då kom vi bara till motorvägen nedanför. Tillbaka var för svårt att gå. Efter en stunds velande och diskuterande gick vi i alla fall där förbudsskylten var. Där hade det rasat jättemycket från berget högre upp. De hade satt upp ett nytt stort nät som skulle fånga upp stenarna eftersom motorvägen gick där nere.

Det var riktigt svårt och läskigt att gå där. Ibland gick jag på alla fyra. Vi avslutade klättringen vid Pino, gick ner till samhället och tog landsvägen tillbaka hem till Varenna och hotellet.

När vi hade vilat oss lite gick vi igen ner på stan och tog båten till Bellagio. En fin stad och mycket folk, söndagsbesökare. Vi fikade där och flanerade några timmar.

När vi tog båten tillbaka till Varenna kunde vi tydligt se var vi hade gått på förmiddagen. Det enda stället på hela berget där det hade rasat - precis där hade vi gått.

Comosjön, dag 6

Lördag 23 juli: Efter frukost lämnade vi, tyvärr, hotellet och byn Breglia. (Hotellet var litet, trevligt, gästvänlig och mycket familjärt. Därför skrev jag tyvärr. Hade gärna varit kvar ett tag.) Samma trevliga chaufför hämtade oss och körde ner oss till båten i Menaggio.Dagens båttur varade bara 10 minuter, sedan var vi framme i Varenna. Där fikade vi först och tog sedan en taxi upp till hotellet, som lågt högt upp. Den här platsen ligger i "trevägskorsningen" mellan de tre olika flikarna av sjön. Vi checkade in på hotellet, som inte alls kändes lika trevligt som det förra, och tog oss sedan ner till stan igen. Vi letade förgäves efter en mataffär så vi fick äta lunch ute i stället. Sedan tog vi en promenad upp till slottet Vezio, "Castello di Vezio". Där gick vi omkring och tittade en stund. En falkonerare fanns också där och visade upp en uggla och några falkar. Inressant, tyckte jag.
En rolig grej som också fanns på slottet var alla spöken. De var utplacerade på olika platser och i olika ställningar.

Sedan läste jag om att det var några turister varje sommar som agerade modell. Spökena hade kort "livslängd" så nya tillverkades varje säsong.

Till höger A-C och till vänster ett annat spöke.

När jag tittade på fåglarna klättrade min man upp i tornet.

Det missade jag men vi bjuder ändå på de bilderna.

Comosjön, dag 5

Fredag 22 juli: Härlig hotellfrukost. Vi kom iväg tidigt, 09.20. Lite orolig och fundersam var jag allt hur det skulle gå eftersom dagens etapp beskrivits som den jobbigaste. Vandringen började direkt utanför hotellet. Precis efter en bro såg vi igen sviter efter regnandet - träd som fallit omkull. Vi gick uppåt och uppåt och uppåt. Ibland passerade vi vackra ängar där det faktiskt var lite plant. En äng användes faktiskt som fotbollsplan. Vi gick uppåt och uppåt och uppåt. Det som drev mig vidare uppåt var att i ryggsäcken före mig fanns förmiddagskaffet. I beskrivningen stod att läsa om en stenbänk vid en fin utsiktsplats. Vi gick och vi gick. Till slut stod kaffet framdukat där. Härligt! Det har sina fördelar att komma sist.

Efter kaffet fortsatte vi uppför. Jag hade gjort mig en vandringsstav som hjälp och den kom väl till pass.

Till slut så kom vi upp till Rifugio di Menaggio. I stället för Rifugio skulle jag på svenska kalla det för en "toppstuga". Där fanns servering för både fika och mat. Vi tyckte att vi hade gjort oss förtjänta av mat. Vi vilade en bra stund efter maten. Sedan gick min man upp ytterligare en bit på en bergstopp.

Jag, som var så nöjd med att ha klarat strapatsen, var kvar och vilade mig en stund till. När Lennart kom tillbaka tog vi också en fika. Sedan började vandringen nedför. Den stigen verkade mer använd än den vi gick upp. Gräset var klippt utefter sidorna. Tack vare min vandringsstav så gick nedfärden också bra.Sista biten tog vi en omväg - en asfalterad bilväg.

Mycket nöjda med dagen återvände vi till hotellet i Breglia. Åt middag där och tog en liten kvällspromenad i byn. Dagens tur var på drygt 9 km och 650 m upp och 650 m ner. Efter kvällspromenaden tittade vi på TV på rummet. Trots att nyheterna var på flera olika språk kunde vi förstå att en katastrof inträffat i Norge.

Comosjön, dag 4

Torsdag 21 juli: Efter frukost plockade vi ihop våra tillhörigheter och checkade ut från hotellet. I receptionen hjälpte de oss med telefonsamtal till vår nästa anhalt. Vi tog båten från Como och ca två timmar senare var vi framme i Menaggio. När vi klev av båten stod en taxichaufför och väntade på oss. Det var en riktigt trevlig chaufför och guide. Han körde oss upp till den fina byn Breglia. Vi tog en lätt lunch på hotellets terrass. Sedan gick vi den rekommenderade turen upp till kyrkan Madonna di Breglia och vidare en tur förbi kapellet San Domenico. Efter det läste vi och tog det lugnt. Sedan åt vi middag på hotellet.

En behaglig båttur

                                                  Utsikt från balkongen över byn Breglia.

Kapellet var riktigt högt beläget.

Här nere ligger Menaggio.

Vilken utsikt man har härifrån. Här syns sjöns tre olika flikar bra.

I skogen växte det cyklamen.

Como-sjön, dag 3

Onsdag 20 juli: Klart och soligt väder. Vi förberedde oss för vandring i bergen efter frukosten. Bergbanan var stängd men vi fick i stället åka buss upp till byn Brunate. Därifrån var det fin utsikt.





Så här ser staden Como ut från ovan.

Det här visade sig bli en jobbig dag. Vi hade så detaljerade beskrivningar att följa. Men det var ändå svårt att hitta. Vi gick länge innan vi kom ut ur byn Brunate. Ibland fanns det tydliga skyltar och ibland inga alls. Gårdagens regn hade också ställt till det för oss. Kvistar, stenar, barr och allt bara gled iväg under fötterna. Det hade också blivit lerigt och geggan ville också glida iväg. Stigen var smal och bara en fot i taget fick plats. Den andra gick på snedden. Jag fick göra mig en vandringsstav för att klara av det. Vi förstod nu varför det var så mycket skräp i sjön. Efter häftiga regn sköljs allt löst material med.
Så här mycket "jox" låg det på stigarna. På ett ställe hade en soptipp flutit iväg och vi gick genom mängder av glas och annat skräp. Vi såg också att något djur hade bökat i leran. Efter ett tag fick vi syn på djuren - vildsvin. Efter en mödosam vandring kom vi fram till Torno, men inte den vägen det var tänkt. Vi hade ändå lyckats ta oss fram dagens etapp och tillbaka till Como åkte vi båt.

Como-sjön, dag 2

Tisdag 19 juli: Hotellfrukost. Sedan tog vi en fin strandpromenad åt det ena hållet. Lunch. Checkade in på det nya hotellet. Läste programmet som vi fick där. Vi tog en strandpromenad åt det andra hållet. Det regnade lite lätt när vi gick, så vi tog med jackor. I sjön såg vi mängder av barr, löv, kvistar, bark och grenar. Det var sådana mängder så man hade samlat upp det i containers. Vi räknade ut att det hade kommit mycket regn och fört med sig detta från skogarna runt sjön. Dagens regnväder tilltog.

Här ser man inte så mycket av den annars så fina vyn.Här stod vi ett tag med ett stort lövträd som extra regnskydd. Vi fortsatte promenaden och gick sedan in i en slottsliknande byggnad med konstutställning. Vi väntade och väntade och tänkte att regnet skulle ge sig. Men vi fick ge oss före regnet. Promenad tillbaka mot centrum och nu hade regnet gått igenom kläderna. Vi åt på en liten bar och fick tillbaka värmen.

Det fortsatte regna kraftigt hela kvällen.

Como-sjön, dag 1

Vi har varit på en fin resa i norra Italien, på och i närheten av Como-sjön. Lago di Como, som den heter på italienska, är Italiens tredje största sjö och den djupaste. Det är en långsmal sjö med form som ett upp-och-ned-vänt Y.
Vi köpte ett resepaket med hotellbokningar och beskrivningar till vandringar och andra aktiviteter. Vi åkte ner lite tidigare och åkte hem lite senare samt gjorde en del andra ändringar.

Måndag 18 juli: Åkte hemifrån 05.15. Flyget från Skavsta gick 07.20. Piloten var en granne till oss. Ja, vi säger ju grannar här på landet när vi menar personer som bor några kilometer bort. Vi landade i Bergamo och tog bussen till Milano. Där åt vi lunch precis vid stationen. Vid bordet intill var det en mycket het diskussion om pengar. De bråkade på italienska men beställde på engelska. Vi skulle sedan fortsätta med tåg. Tåget 13.10 var redan fullt så vi fick i stället ta tåget 15.10. Vi åkte till Como. I våra papper stod det att hotellet också hette Como och på det första hotellet skulle vi få utförlig information. Vi tog därför en taxi upp till det hotellet. Men se där var vi inte inbokade. Men de hjälpte oss med att ringa till några andra hotell och frågade. Så fick vi veta att det var hotell Palace. Då fick vi ta en taxi igen. Vi kom till rätt hotell. Däremot ville vi ha rum en natt före bokningen och det fanns inga lediga rum. Men de ringde till grannhotellet och där fick vi plats. På kvällen gick vi runt i stan och tittade. Åt och promenerade sedan i den gamla delen av stan, längs med muren.