Tiden

Så här på årets sista dag sitter jag och funderar på tiden och vårt förhållande till den. Varför försöker så många människor skynda på tiden i stället för att vänta in den?
Varför

• tänder man adventsljusstakar redan i mitten av november?
• klär man julgranen i början av december?
• kastar man ut granen redan före nyår?
• har man "mellandagsrea" redan på juldagen?
• rear man ut vinterkläder när vintern knappt har hunnit infinna sig?
• tänder man nyårsraketer redan på eftermiddagen på nyårsafton?
• äter man semlor redan i januari eller t.o.m. december?
• tjatar man om vår och sommar redan i början av hösten?

Tiden går så fort ändå.
Varför skynda på?

Förresten: Glad Påsk och Trevlig midsommar på er alla!

Hårfin skillnad

Jag har klippt och färgat håret. Jag och jag, nej det är min frissa som har gjort det. I alla fall blev det ganska stor skillnad eftersom jag till hösten vill ha det lite mörkare och med röda slingor.
Idag när jag träffade mina invandrarelever var det en tjej som sa: "Ann-Christin, du är jätte-, jättefin i huvudet."
Vilken tur att vårt tema just nu är "Kropp och hälsa" så vi kan passa på att reda ut begreppen.

Gammal och modern släktforskning

Sedan jag var 20 år har jag pysslat med släktforskning. Vissa perioder blir det inget gjort och vissa, när jag är ledig, blir det mera.

När jag började fick jag sitta på biblioteket och läsa mikrofilmade kyrkböcker i en särskild läsapparat. Nu är allt mycket lättare när man kan köpa ett abonnemang och ha tillgång till de filmade böckerna genom sin egen dator.

Jag forskar inte bara i min släkt utan även min mans. Hans farmor, Sigrid, hade två systrar, en bror och modern som flyttade till USA ca 1910. Det var ju så vanligt på den tiden. Den ena systern skrev brev hem till Sigrid. Vissa av de breven finns i vår ägo nu. För några år sedan började jag läsa dem och samtidigt försökte jag skissa upp släktförhållandena när systern berättade om sina barn och andra släktingar. Sen blev allt liggandes i en påse, brev och kort.

Under julledigheten tog jag tag i det hela igen: läste och skissade släktträd. Nu har jag ett släktträd genom mitt abonnemang och jag började haka på alla namn. Man kan också se andra släktträd så man kan få lite hjälp därifrån också.

Så kom tanken att det vore kul att hitta några idag levande släktingar också. Modern släktforskning bedriver man väl på Google och Facebook? Det gjorde jag i alla fall. Jag hittade där, som jag trodde i alla fall, en tremänning  och hans systerdotter. Jag tvingade min man att starta ett Facebook-konto så han kunde ta kontakt med tremänningen. Lovisa kontaktade sin fyrmänning. Vi väntade och väntade men fick inget svar.

I Facebook finns tydligen två inkorgar. Den andra syns aldrig i mobilen utan bara i datorn. Där hamnar meddelanden från personer man inte är "vän" med. Vi försökte också bli vänner med dem men utan resultat. Till slut skrev Lovisa genom Linkedin. Det gav resultat!

Vi gick ju bara och väntade på att de skulle svara. Men tänk vilken överraskning de måste ha blivit för dem som plötsligt fick meddelanden från sina svenska släktingar.

Vi startade en grupp på Facebook och där har vi lagt ut gamla foton som vi har hjälpts åt med att identifiera personerna på.

Just nu är Lovisa och min man och träffar släktingarna i Seattle. Häftigt, eller hur?!

Sensommarångest

I år har jag haft en lång sommarledighet men även den har ett slut. Som vanligt när det börjar dra ihop sig till terminsstart får jag sensommarångest. Inte för att jag inte vill gå till jobbet utan för att sommaren tar slut. Jag trivs med alla årstider men det är bara på sommaren som jag hinner göra något annat.
Jag är mycket nöjd med min sommar.

• Dottern har varit hemma så jag har haft trevligt sällskap.
• Jag har varit på "kulturresan" som i år gick till Östergötland.
• Vi har cyklat lite utefter Göta kanal.
• Vi har varit på den stora loppisen i Blacksta.
• Gjort den där hyllan som jag tänkt på i flera år.
• Mitt trädgårdsprojekt "liljerabatten" är genomfört.
• Vi har sett Lars Lerins fantastiska utställning.
• Vi har träffat släktingar och varit på släktträff i Värmland.
• Varit till huset där mormor och morfar bodde. Mamma växte upp där.
• Sett Mårbacka, igen.
• Jag har gjort snyggt på balkongen.
• Jag har släktforskat och vi har äntligen fått kontakt med min mans släktingar i USA.
• Kokat jättegod jordgubbs- och rabarbersylt.
• Varit i Sälen ett par dagar.
• Gått på fjället.
• Plockat hjortron och kokat sylt av dem.
• Legat i den nyinköpta hängmattan.
• Åkt förbi Ernsts orangeri i Kolsva.
• Träffat vänner från förr.
• Har haft min 59-år-och-8-månaders-fest.
• Varit till gården där jag växte upp.
• Varit till gården där vi bodde tidigare.
• Fikat ute, många gånger.

  

  Loppisfynd

Kökshylla för plåtburkar



Lerins underbara konstverk



På trappan till Svarthult, mammas barndomshem

Mårbacka



Några släktingar

Orangeriet i Kolsva

Den lyckade festen

Balkonghäng

Jag har hängt på balkongen några dagar. När man bor som vi gör behöver man egentligen inte någon balkong. Men nu har vi en, mest för att det finns en veranda under. Jag använder den mest till att skaka, vädra och torka kläder på. Golvet har, av någon anledning, inte blivit behandlat. Förra veckan tog jag tag i projektet och började sopa, sedan dammsuga och skura, skura, skura samt olja in.

Så här blev resultatet.

 

Så här såg det ut före.

 

Skura, skura, skura.

 
 
 
Färdigskurat, det ser nästan nytt ut.

 

Loppis

Idag har Lovisa och jag varit på Loppis. Det var en stor och annorlunda loppis. Som tur var hade jag läst på i förväg och visste lite om hur det skulle gå till.
Man får parkera på ett gärde och sedan är det en lång sträcka att gå eller, som vi kunde göra, åka "tuff-tuff-tåg". Själva försäljningen börjar kl 12.00 men man får titta på grejerna i förväg och man kan dessutom lägga bud på det som är intressant. Klockan 12.00.00 ljuder en signal och först då får man ta tag i det man vill köpa. Så går man till "personalen" och förhandlar priset och betalar.
Jag ville gärna ha gamla fotoramar så jag stannade där för att bevaka. Det gick bra; jag fick dem jag ville ha. Lovisa ville ha en lampa så hon stod där. När signalen gick var det precis som "Nattduellen" i "Mästarnas mästare". Men Lovisa var inte tillräckligt snabb och blev utan. Här hade man bara en chans, inte tre. Sedan gick vi omkring och tittade efter det som också var intressant, men inte förstahandsvalen. De sakerna var redan sålda. T.ex. så hade jag gärna velat köpa en portör; det är inte så ofta jag har sett sådana till försäljning.
Några fler fynd. Vackert väder. Medhavd matsäck med kaffe och äggmacka. Träffade några bekanta. Summa summarum en lyckad dag.
När vi stod i kön för att åka tåget tillbaka till parkeringen fick vi vänta en stund. Två tåg åkte i skytteltrafik men tog en liten paus just då. Då börjar folk gnälla för att det tar för lång tid. Men hur tänker de? Parkeringen är gratis men långt ifrån. Som en extra, dessutom gratis service, finns tågen att åka med. Hur har då folk mage till att börja gnälla för att det tar några minuter??

Göta kanal

”Göta Kanal, mitt ideal, där simmar sällan någon haj eller val…”

Den texten tyckte jag verkligen var jättelarvig när låten var populär på tidigt 70-tal, eller när det nu var.

Vid midsommar var vi och cyklade efter kanalen och då kom naturligtvis den här låten och fastnade på hjärnan.
Vi bodde på ett helmysigt pensionat, Åsgården, i det lilla samhället Lyrestad. På torsdagen cyklade vi en kort tur, till Vänern och Sjötorp.








På fredagen cyklade vi en längre sträcka, åt andra hållet, till Töreboda och Tåtorp. Jag blev ganska full i skratt när jag såg den här skylten.

I Tåtorp vände vi och dagens etapp blev på ca 6 mil.

Neutralt väder

Jag tycker att när vädret presenteras bör det vara neutralt. Det är det inte när de säger "solchanser" respektive "risk för regn". Den som håller på att få sin skörd förstörd av torka borde inte få höra att risken för regn är stor.
Häromdagen hörde jag en meteorolog/presentatör säga att det skulle bli ca 22 grader, "om vi har tur kan det bli ända upp till 25 grader". "Tur", för vem? Den som tycker om att ligga och sola?

Ögon i backen

Tänk att få se något jag aldrig tidigare sett fastän jag är så gammal!
Det hände idag när jag räfsade bort lite tjockt nyklippt gräs. Plötsligt var det två ögon som "tittade" på mig: en stor fjäril, svärmare, som jag aldrig sett förut. Efter lite efterforskningar på Google har jag kommit fram till att det, förmodligen, är en videsvärmare. (Men fotot har jag själv tagit.)

Väntan

Varje vår brukar vi få besök av svartvita flugsnappare. De brukar häcka i en holk i trädgården. Hanen kommer först och efter en vecka ungefär kommer honan. Det jag inte vet är om hanen väntar på "sin" hona eller om han väntar på en hona vilken som helst.
I år kom det en hane 21 april, alltså för snart tre veckor sedan. Ännu har ingen hona dykt upp. Tidigt på morgonen börjar hanen sjunga i björken utanför vårt sovrumsfönster. Är det inbillning eller sjunger han högre för varje dag som går? Låter hans sång mer och mer desperat?
Nu väntar jag också på att hon ska komma.

(bilden lånad från Google)

Det var inte i går

Stämmer bra. Det var inte i går jag skrev här. Det var ett tag sedan. Men mitt inlägg ska inte handla om det utan mer om själva uttrycket.
Jag undervisar i svenska för invandrare. Oftast har jag haft nybörjargrupper. Så har jag också nu. Jag har ungdomar, 16-18 år, som räknas som nyanlända och som inte har någon skolbakgrund. Vi tragglar just nu med veckodagarna och idag - i går - i morgon. Några klarar också av i förrgår och i övermorgon.
Idag var jag in till staden där jag jobbade tidigare. Då såg jag en f.d. elev inne i affären. Jag hälsade på henne och när hon kände igen mig sa hon: "Det var inte i går." Oj, tänkte jag, hon har lärt sig bra svenska som kan använda sig utav sådana uttryck. Andra f.d. elever som jag träffat brukar i stället säga ungefär "Det var länge jag tittade dig."
På måndag när jag träffar mina elever igen ska vi fortsätta tragglandet och jag tänker inte berätta att i går kan användas i andra uttryck.

Avvänjningsperiod

Det här kommer förmodligen inte att handla om det du tror. Nej, det här kommer att handla om hur svårt jag har att ta adjö av julen.
Jag är en persom som njuter så av hela advents- och jultiden. Rött och mysigt ska det vara. Stjärnor och ljusstakar i alla fönster och en julgran som ska kläs först kvällen före julafton. Utegran med belysningen tänd från första advent till och med 13 januari. Traditionsenligt, ska det vara.
Så kom då 13 januari och mot min vilja tog jag bort granen. Den finaste gran vi någonsin haft. Men jag kunde inte ta bort alla andra julsaker. Jag vill njuta bara en vecka till. Nu när det dessutom har kommit snö igen, så ordningen är återställd. Så nu har jag bara städat bort lite jul. I vissa rum finns allt kvar och i några lite. Jag plockar bort lite pö om pö.
Så här kommer jag ihåg att min mamma gjorde när jag var skolbarn. Det blev ju så trist när allt försvann på en gång. Hon plockade också pö om pö i en vecka ungefär. När jag kom hem från skolan skulle jag direkt kolla vad som försvunnit.

2013

Nytt år och nya möjligheter!

När jag summerar 2012 känns det rätt så komprimerat.
Vintern och våren jobbade jag heltid och studerade samtidigt en kurs som var mycket krävande. Varje helg gick åt till att studera.
Under sommarledigheten hann jag ändå med

• att anordna en midsommarfest för oss kusiner
• den årliga kulturresan
• en släktforskningsresa
• en kort tur till Grövelsjöfjällen.

30 juli började jag på ett nytt jobb och sedan tror jag att jag bara jobbade fram till 21 december.
Nja, vi hann ju med en 60-årsfest för min man i alla fall.