Annorlunda semesterresa

Veckan efter midsommar gjorde jag en annorlunda semesterresa. Jag åkte, ensam, till några olika platser i norra Sverige för att se vart släktingar flyttade för länge sedan. Min mamma och jag försökte göra en sådan resa för ganska länge sedan, men då hade jag inte kommit så långt i släktforskningen. Nu hade jag flera namn och årtal att utgå ifrån.

Det första besöket gjorde jag i Köpmanholmen. Jag bodde några nätter på vandrarhemmet Kajen.

På arbetarmuséet fick jag en guidning, trots att det egentligen var stängt. Jag fick också se fotografier där min mormorsmors bröder fanns med.

På expeditionen till Nätra kyrkogård fick jag också bra hjälp med att leta fram gravar. Trots att jag förstås aldrig har träffat de här släktingarna var det en speciell känsla som infann sig då jag stod vid deras gravar.







På den fjärde dagen drog jag ner till Hälsingland. Först var jag till Söderala kyrka.

Jag övernattade på vandrarhemmet Växhuset i Mobodarne.

Där hade det också bott släktingar. Ja, inte på vandrarhemmet direkt, men i byn som funnits där tidigare. Inget direkt resultat men jag lärde mig att Mo är en egen församling. Det hjälpte mig vidare i forskingen när jag kom hem. Ljusne kyrkogård hann jag också med att besöka.

Det kan låta som en tråkig vecka men jag tyckte den var fantastisk. Jag pratade med så många trevliga och hjälpsamma främmande personer. Jag fick mycket information som tog sin tid att smälta. Därför ägnade jag mig bara åt släktforskningsärenden; jag besökte inte de vanliga turistmålen.

Den dagen jag åkte hem från Hälsingland var lite märklig. Först höll jag på att inte komma därifrån. Jag åkte fel, gång på gång och kom tillbaka till samma plats och förflyttade mig bara som i en cirkel. Det var stopp i trafiken och avstängda vägar. Sedan kom det underliga. 1. Ett telefonsamtal där jag aldrig kunde uppfatta vem som ringde eller vad som sades. 2. En uggla, eller annan rovfågel, flög mot min framruta men lyckade lyfta när det bara fattades några cm från rutan. 3. En vitklädd dam stod ute på vägen där jag åkte. Jag åkte fel där med så jag åkte förbi henne två gånger. Hon stod alltså på vägen så jag var tvungen att väja för henne.

När de tre sakerna hände samtidigt fick jag en kuslig känsla över mig. Hade jag kanske klampat för hårt på kyrkogårdarna så jag stört någon?