Jag tror faktiskt att det spökade i stugan, i alla fall den första natten. Vi sov på övervåningen, ett litet loft. Det var kallt och knäppte i väggarna men utöver det ljudet lät det precis som om någon var nere och rumsterade. Jag tyckte till och med att jag hörde någon gå genom ytterdörren. Jag halvsov och trodde först att min man var där nere. Han halvsov och trodde att jag var där nere.
På dagarna var vi ute och åkte skidor. Det var kallt, men det var kallare där vi bodde än det var uppe i Mattila. En morgon var det 25 minusgrader vid stugan och nere i Röjdåfors, men "bara" 15 minus när vi åkte ut i skidspåret. Skidspåren var så fina och det var så lugnt och tyst. Inte ett ljud, mer än från skidor och stavar i den kalla snön, hördes i skogen. Snötyngda träd och klarblå himmel: otroligt vackert.
På bara två kilometers avstånd ligger den här gamla och fina finngården, Juhola.
Vi levde lyxliv och åt på restaurangen, Mat-til-a. Theresa, som jobbade där, sa att hon lagade mat med hjärtat och det kan vi verkligen hålla med om. Vistelsen gav mersmak för jag vill ju gärna besöka Mattila vid andra årstider också.
5 kommentarer:
Ni hade tur då restaurangen var öppen, det var den inte när vi var där....o mer skidspår har förstås tillkommit. Men lika vackert väder ser jag!
Härligt väder och vilken underbar vistelse ni har haft =)
Vad kul att höra av dig igen har tänkt mycket på dig och undrar hur du haft det.
Kram och ett gott nytt 2010!!
Åååå vilka fina bilder från Norra Värmland - det var ganska många år sedan jag besökte just de trakter du varit i. Då jag är uppe så är det nere i "dalen"
Ha en god fortsättning!!
Det ser härligt ut. Men nog går det väl att åka skidor hemma också. Om det inte vore så kallt. Kram
Vad härligt det ser ut. Jag har ju släkt nära Torsby och Mattila har jg besökt för jättemånga år sen, men det var sommar då. Vill minnas att det bjöds på nävgröt och fläsk vid det tillfället.
Skicka en kommentar